Idag var vi hos Mats & Pernilla och skrev på pappren för Limaac, numera ingår han i Familjen Persson Bogren.Och hur kändes det? Jo, helt okej faktiskt. När vi kom stod han i hagen med sin nya bästa vän Kasper och de såg ut att trivas så bra tillsammans. Jag blev nästan lite tårögd, inte för att jag blev ledsen utan snarare för att jag blev så glad över att han verkade trivas så himla bra. Det var en lättnad på något vis.
Vi klappade och gosade en stund, och mamma tog några bilder. Det känns verkligen att han inte är min längre, jag tror han kände det också, men det känns bra. Fast jag kommer sakna honom något otroligt, min lille busponny...
Jag är så tacksam över att jag har fått ha denna underbara häst hos mig. Så mycket som jag lärt mig, som vi lärt varandra, det är ovärderligt. Tack Limaac!
Limaac & Kasper
Hej då min älskling, ha det så bra.Puss.
1 kommentar:
Tur att det har gått bra med allt! Tänk om någon hade sagt detta till dej för 2 år sedan, då hade du aldrig trott på det. Men nu är det verklighet och det går bättre än vad man tror, även om det svider lite. Du är duktig Malin!! Kram Fia
Skicka en kommentar